Grattis tjejan på 4-årsdagen!!
För fyra år sedan vid den här tiden, var jag en väldigt nybliven mamma till två. Överväldigad, omtumlad, lycklig, trött och beredd på mycket, och rädd för lite…
Tindra och Freja, som de hette redan i magen, hade bråttom till världen från första början. Jag hade väl knappt bestämt mig för att sluta med p-piller innan jag var gravid, att det skulle gå så fort hade jag aldrig trott, sen att jag inte kopplade att jag var gravid förrän jag var i tredje månaden gjorde att graviditeten kändes ganska kort. Det flöt på bra utan större besvär, inget illamående, inga överdrivna smärtor, bara en väldigt stor mage. Då jag väntade tvillingar, hade jag fått det bestämda rådet att ligga på soffan eller i sängen så mycket jag kunde, men en otroligt vacker vårdag i april bestämde jag mig för att åka ut till havet och sätta mig på klipporna i solen med en bra bok…det är ju också vila, tänkte jag. Jag ”skuttade” runt på klipporna för att hitta ett bra ställe där det var lä, men efter en stunds hoppande och klättrande gav jag upp och åkte tillbaka till stan för att fika med min goda vän Regina istället. När kaffet var uppdrucket och vi reste oss för att gå, blev det väldigt blött i mina byxor. Regina, sa jag, skulle du kunna skjutsa oss till förlossningen, jag tror det är dags…
Efter att ha legat stilla ett par dagar på sjukhuset blev jag igångsatt på morgonen den 19.e april. Freja kom först med huvudet före och fick vänta i famnen på en sköterska. Sju minuter senare blev Tindra utryckt med fötterna först och bokstavligt talat, uppslängd på min mage, då fick Freja också komma till mig. Det hela tog cirka åtta timmar, vi kom igång när världens bästa barnmorska Jenny började sitt pass, och var färdiga när hon slutade…vi körde en schemalagd förlossning..:)
Jag hade förväntat mig en jättejobbig graviditet, en mardrömslik förlossning…jag var, som nästan alla andra mammor, uppe på natten för att lyssna efter andetag, livrädd att de skulle dö i sömnen…jag hade många farhågor, många rädslor, men inget blev så illa som jag föreställt mig…förrän nu…fyra år senare. Det är otroligt vackert vårväder, men jag åker inte till havet med en bra bok. Jag sitter vid en säng på BIVA och läser Bamse och Mamma Mu och tittar på paket som väntar på att öppnas. I den sängen ligger mitt liv, den modigaste, tjurigaste och starkaste fyraåring jag känner. Nu ber jag för att hon ska få en present som räddar henne tillbaka till livet. Freja, också mitt liv, är också supertuff, stark och tjurig…Grattis på födelsedagen, mammas hjärtegull…Jag älskar er så mycket!!
<3 kram på dig!
Finaste tjejerna – ni tre!
Jag är så glad att ha er i mitt liv.
Kram på den stora dagen!
Kram <3 …hittar inga ord som passar…
Hoppas nån däruppe hör alla våra böner och att allt blir till det bästa för er allihopa nu.
Ett stort grattis till tjejerna!! Och till dig som har varit (ÄR!) en fantastisk mamma till dem under deras första år! Vi håller tummar och tår och ber till alla våra fina skyddsänglar där uppe. Snart måste det vända, och turen kommer åt ert håll!
Stora kramar, Carro
Åååååå jag minns det som igår Jenny! Det var magiskt att välkomna dessa fina flickor tillsammans med er, det var underbart <3
Kramar o styrka till er i mängder!
Varje dag tittar jag in på din blogg, varje dag önskar jag så att du kommer med ett positivt besked…
Gud vad jag önskar och hoppas att din lilla tös skall få livet som gåva i år! Ber om massor av styrka och kraft till dig och din Tindra.
Tack för att du delar dina tankar med oss!
/Ida
Grattis Tindra och Freja på 4-års dagen!
Hoppas att den bästa födelsedags presenten blir ett positivt besked! (följt av fler positiva besked!)
Vilken glädje att få vara mamma till dessa två charm troll även om ena just nu går sin livs match, men jag tror hennes envishet tar henne vinnande ur detta!
Hade gärna velat se dej ”skutta” omkring på klipporna med en tvilling-mage i vägen… *ler*
til er! Kram
så fint skrivet, är glad att du kan vara så ärlig och öppen i en svår tid – det gör att vi som läser inte kan släppa detta – du ger ett så vackert intryck, eller kanske avtryck till och med, vi glömmer inte, det går bara inte, och att släppa detta nej, tindra måste klara detta först! jag och många med mig kan nog inte sluta att tänka och hoppas på att lilla tindra ska få vara bra, få vara frisk och leka med er i familjen igen!
Varje dag när jag går in på din sida så tänker jag: Hoppas, hoppas, hoppas att det står att de har hittat en ny lever och att Tindra nu har fått den insatt. Tänker på er och förundras över att du fortfarande står på benen. Det kommer att ordna sig ! Det måste vi alla tro. Många styrkekramar från en trogen läsare <3
Stort G R A T T I S till dina fina flickor!!!!
Vet att det är en dag försent…. Hoppas ni har haft en fin dag även idag!!!
Jag sitter i bilen med en sovande dotter medans mannen är inne på Coop och handlar. Jag kan inte slita ögonen från min lilla dotter. Dom är ju så söta när dom sover..
Läser lite bloggar på mobilen och hamnar helt plötsligt här! Jag fick världens största klump i magen när jag började läsa och förstå hur läget var. Fy vad jag mår dåligt nu, ingen förälder ska aldrig någonsin behöva gå igenom det ni gör. Jag önskar av hela mitt hjärta att det kommer gå bra för eran lilla tjej. Jag tror inte jag kommer kunna sluta tänka på er och eran lilla tjej! Jag önskar så innerligt att det fanns något man kunde göra. Varför kan inte bara alla små oskyldiga barn få vara friska? Det är såå orättvist! Massa varma påsk kramar till er från mig och lilla Nike!
Grattis i efterskott till tjejerna, hoppas på goda nyheter snart, kram!